I den allmänna debatten tycks det råda en slags konsensus om att mäns våld och kränkningar mot kvinnor är dåligt. Men ofta när frågan kommer upp på agendan börjar många män skruva på sig och upprepa mantrat "inte alla män". Kanske handlar det om en försvarsmekanism.
Självklart är det inte alla män som tafsar, trakasserar och våldtar men det är tillräckligt många för att det ska klassas som ett strukturellt mansproblem.
Somar Al Naher, krönika i Aftonbladet, 2016-06-07En försvarsmekanism? Det var ju inte så lite insinuant.
Nej, jag tror att många av de män som "skruvar på sig", när Al Naher kallar mäns våld och kränkningar mot kvinnor för ett strukturellt mansproblem, gör detta av samma anledning som en nykterist skulle börja skruva på sig om någon skulle få för sig att säga till henne att hon måste dricka mindre.
Nykteristen skulle antagligen först skruva på sig, och sedan utbrista "Varför säger du detta till mig? Jag dricker ju inte. Jag vill också att andra skall sluta dricka. Så varför säger du åt mig? Varför försöker du antyda att jag på något sätt skulle vara en del av problemet med supandet."
Vidare, kan man tolka Al Nahers så som att hon tycker att det är i sin ordning att kollektivt klandra medlemmarna i en grupp av människor för vad ett fåtal av gruppens medlemmar har för sig.
Undrar om hon ställer sig bakom denna typ av resonemang även när det gäller andra kombinationer av grupper och fåtal?
Såsom när gruppen är rödhåriga och fåtalet är rödhåriga som snattar i affären.
Vad tror ni? Tror ni att hon tycker, att det faktum att det finns rödhåriga som snattar, är tecken på att det finns ett "strukturellt problem bland rödhåriga"?
Om inte, så använder hon sig av olika måttstockar för vad som är ett adekvat resonemang beroende på vilka grupper av människor som resonemanget gäller.
Avlutningsvis, pröva att byta ut ordet
män i Al Nahers citat mot, till exempel
västgötar,
asylsökande,
judar,
sverigedemokrater,
muslimer,
miljöpartister,
irakier eller
journalister för att se vad som händer med resonemanget. Det enda som ändras är den ideologiska laddningen hos resonemanget. Det är dock, strukturellt sett, samma resonemang.
Mikael K J Eriksson