Har du, som levt länge och varit med om mycket, några råd till en ung person som mig?

Varför kommer du hit och frågar mig, tror aldrig att vi träffats? Bara för att jag är gammal behöver jag väl inte ha några bra tips.

Om jag ger dig popcorn då?

Här, ta en näve.

Så du tror att du kan muta mig med popcorn? De här popcornen var det för lite salt på, mitt första råd till dig är att när du gör popcorn spara inte på saltet. Borde ju inte vara så svårt att förstå!

Du antecknar väl det här? Annars så glömmer du säkert bort det genast.

För det första är det lagom med salt på mina popcorn.

För det andra tog du inte en näve popcorn. Det du stoppade in i munnen, och just nu tuggar på, är ditt eget yviga skägg.

För det tredje har du rätt. Mitt minne är inte vad det har varit. Gör aldrig som jag - börja aldrig med att dricka sköljmedel. Speciellt inte för kulörtvätt. Det kittlar visserligen strupen, och gör allt i världen behagligt mjukt och fluffig. Men, en dag vakar du upp i rännstenen med en tom flaska sköljmedel som huvudkudde. Du har förlorat allt. Din hjärna har blivit till ett virrvar och du kan inte längre komma ihåg ens hur man kammar sidbena på en tax. Hur du än försöker.

Förresten... Vem är du? Och varför är ditt skägg så obehagligt fuktigt?

Måhända är det mitt skägg som jag tuggar på, men då kan jag i alla fall berätta att det skulle varit mycket godare med salt på.

Äh sköljmedel, ni unga kommer med så mycket nymodigheter, på min tid var det såpa som gällde, i min ungdom kunde jag dricka minst en halv flaska per dag, mina vänner var väldigt imponerade.

Vem jag är? Jag är jultomten, varför tror du annars att jag skulle ha en tomteluva på mig och varför tror du annars att ett gäng renar skulle stå här och titta lätt bedjande på mig? Mitt skägg är fuktigt för att jag nyss råkade tugga på det för övrigt, nämnde jag att jag trodde att det var popcorn?

Tomteluvan och ditt imponerade skägg säger mig att du eventuellt kan vara jultomten. Men, det du kallar renar är i realiteten min samling av porslinskatter. Visserligen förefaller du ha tejpat dit någon slags små horn på deras huvuden. Men nej, jag kan inte gå med på att kalla dem renar endast för den saken.

Dessutom tycker jag inte att din klädsel ser speciellt jultomteaktig ut. Detta oavsett om man föreställer sig jultomten så som han framställs i de gamla folksagorna eller i sentida amerikansk populärkultur.

Men, det som mest gör att jag verkligen tvekar huruvida du verkligen är jultomten är all förstörelse vi kan se här i rummet, och som du förefaller vara orsak till. De sönderslagna möblerna. Bitarna med matjesill som häftats på väggarna i intrikata mönster. Blomkrukorna som tömts på golvet och staplats till vinglande torn. Och som jag nämnde tidigare, de små horn som tejpats på mina porslinskatter.

Ååå, aj! Mitt arma huvud. Jag måste sätta mig i vad som återstår av min soffa. Kan du vara snäll och kika i städskrubben för att se om det finns någon flaska sköljmedel kvar. Jag ber dig.

Oavsett vad du tror så är jag jultomten och nu har jag skrivit upp dig på min svarta lista, det blir inga presenter för dig i år. Förstår inte heller vad du pratar om för förstörelse, hela rummet flödar ju av kreativitet. Rummet är ju en installation. Mina renar kanske ser ut som porslinskatter, men som du själv sagt så har de ju horn, och det finns det faktiskt inga katter som har, dessutom så säger katter mjau, det gör inte de här djuren, vilket ju ytterligare är ett bevis för att det inte är katter.

Ja det finns faktiskt lite sköljmedel kvar, här ta flaskan, men sätt dig inte i soffan du kommer att förstöra min installation.

Slurk. Satans tuttar!

Ja, då känner man sig som en människa igen. Hi hi. Jag lägger mig på golvet så att jag inte förstör din installa-jalla-lalla. ...så att jag inte förstör din inbralla-lalla-lalla-schoooooon. Ssch. Skall inte skrämma renarna. Renar är underbara djur. Så fluffiga och eleganta. Med morrhår, horn och svans. En tvärhand hög. De drar tomtens släde, och spinner framför brasan.

Godnatt. Zzzzzz