Kanske talade ni rövarspråket som barn. Hade ni istället vuxit upp i något engelsktalande land hade ni nog istället för rövarspråket talat "pig latin" ("svinlatin"). I likhet med rövarspråket bygger pig-latin på att man byter ut och flyttar runt på ordens delar för att göra det svårare för utomstående att höra vad man säger. Reglerna för pig-latin är enkla:Till ordens slute läggs stavelsen "-ay".I ord som inleds med konsonant flyttas de inledande konsonanterna till slutet av ordet, men före "-ay"-ändelsen."This is an example of pig latin" blir "Isthay isay anay exampleay ofey igpay atinlay".På den tiden då franskan var modespråket i Sverige, till skillnad från dagens engelska, så kryddade gärna herrskapsfolket sitt tal med franska ord. Då de franska orden spred sig ut till den övriga befolkningen, under det att dess uttal och stavning försvenskades, kallades detta för "pigfranska".Här har vi således det lingvistiska sammanträffandet. Två begrepp, på olika språk, inleds båda med "pig..." och betyder ett i något olika mening förvrängt sätt att tala.